Westernhistoria

Uttrycket westernridning kommer från USA, men själva ridtekniken och utrustningen härstammar från 1400-talets Spanien, då som en stridskonst till häst. När spanjorerna sedan erövrade Amerika på 1500-talet tog de hästar och teknik med sig. Till USA kom tekniken runt år 1770 med mexikanska vaqueros när ranchägare upptäckte fördelarna med att hästen och ryttaren kunde jobba som en sammansvetsad och avslappnad enhet. Av det hela föddes en arbetsmetod där häst och ryttare klarade av en lång arbetsdag utan att bli för trötta. Metoden används än i dag av boskapsskötare.

Bilden av en cowboy som rider mot solnedgången är mest en myt skapad av filmindustrin. Boskapsskötsel var ett slitsamt och enformigt yrke. För att dämpa tristessen dröjde det inte länge förrän ryttarna började jämföra sina ridkunskaper och man började tävla mot varandra. Olika grenar uppfanns och ranchägarna började arrangera tävlingar, rodeor, där alla fick visa upp sina kunskaper inför en jublande publik i jakten på ära. En rodeo var även ett sätt för arbetslösa boskapsskötare att få visa upp sina kunskaper inför eventuella arbetsgivare som sökte folk för anställning.

Sporten är stor i USA och växer även i Sverige. Det finns både ras och tävlingsorganisationer i Sverige. SQHA (Swedish Quarter Horse Association, SPHA (Swedish Paint Horse Association) SRHA (Swedish Reining Horse Association, WRAS (Western Riders Association). NSBA National Snafflebit Association. Western Sverige är en samlande organisation där alla ras och tävlingsorganisationer finns representerade.

Skillnaden mellan westernridning och engelsk ridning är syftet, där westernridning utgår ifrån rancharbete och engelsk ridstil härstammar från krig och militär ridning. Utrustningen skiljer sig också genom de olika syftena med ridningen, både för ryttare och häst.